Min ängel flög förbi mot himmelen så fri men hon lämnade sitt leende på vår jord...
Jag sitter och tittar på kortet jag har på dig, det stora fina kortet där du ser så glad och levande ut. Ibland gör det för ont att se kortet, det gör för ont att tända ljuset för dig, för det är så fel. Det är så fel att jag inte längre kan lyfta luren och ringa dig, det är så fel att jag aldrig mer kan träffa dig, aldrig mer skratta med dig eller gråta med dig.
Och ibland när jag tittar på kortet kan jag känna en liten tröst, att du finns där, att du är med och tittar på oss och ler. För mig kommer du alltid att vara med. Fast inte på samma sätt längre. Föralltid i mitt hjärta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar